Bara 5-6 personer per år beviljas asyl i Finland
"Viktigt att behandla flyktingar som individer"
Oravais Flyktingförläggning är vid det här laget ett känt begrepp, åtminstone för dem som bor i österbotten. Den 17 september fick Missionsstandaret en intervju med förläggningens chef, Mats Hägglund, som berättade lite om förläggningens historia och nuvarande verksamhet. Förläggningen fyller tio år i år.
För tillfället bor cirka 130 personer från mer än tio olika länder på förläggningen. Antalet registrerade flyktingar vid förläggningen i Oravais sedan starten 1991 har hittills varit 1455 personer, från 48 olika länder. Den överlägset största gruppen, 548 personer, har kommit från Jugoslavien.
Oravais Flyktingförläggning grundades den 7 februari 1991 och i januari firade man 10-årsjubileum. De två första åren sorterade förläggningen under Finlands Röda Kors, Vasaenheten. Men redan den 1 januari 1993 kommunaliserades förläggningen.
- Vi var den första förläggningen i landet som blev kommunal, berättar Hägglund.
Oravais Flyktingförläggning är delvis inrymd i före detta Oravais Fabriks byggnader, i folkmun kallat "Masunin", med anor från 1890-talet. Masunin var på sin tid ett samhälle i samhället.
Flyktingnämnden vid Oravais Flyktingförläggning består av ordförande, viceordförande och tre ledamöter. Föredragande är förläggningens chef. Möten hålls 5-10 gånger per år.
Första anhalten Helsingfors
De flyktingar som kommer till vårt land landar oftast först i Helsingfors, varefter de blir hänvisade till en förläggning. Men visst händer det också att flyktingar kommer direkt till Vasa eller Oravais.
Hur är gången sedan? Ja, det första som skall avklaras är en intervju hos polisen. Därifrån skickas sedan intervjun till Utlänningsverket som beslutar om flyktingen skall få uppehållstillstånd eller inte. Under den tiden bor man på flyktingförläggningen. Väntetiden på utslag från Utlänningsverket kan variera från ett par månader upp till flera år.
- Då flyktingen blivit intervjuad får han oftast bereda sig på en väntetid på ca ett år tills han får det första beslutet. Får han uppehållstillstånd då, får han flytta ut från förläggningen och inrätta sitt eget liv.
Om beslutet är negativt, finns det två möjligheter. Antingen har man fått ett negativt beslut, utan rätt att överklaga, eller ett negativt beslut med rätt att överklaga. I det senare fallet kan man besvära sig - och får samtidigt bereda sig på ytterligare lång väntan innan ett nytt beslut har fattats.
Asyl kontra uppehållstillstånd
- Oftast begär flyktingarna både asyl och uppehållstillstånd, säger Hägglund. Det är nästan omöjligt att direkt få asyl i Finland. Det beviljas kanske fem-sex personer per år. Får man asyl är man därmed beviljad permanent uppehållstillstånd.
Uppehållstillstånd beviljas för en viss tid. Efter det att man beviljats uppehållstillstånd tre gånger blir det automatiskt permanent.
De flyktingar från Oravaisförläggningen som fått permanent uppehållstillstånd har åberopat bland annat följande skäl: religiösa, politiska, att de hör till en etnisk minoritet. Sen tillämpas i praktiken ganska ofta humanitära skäl, på grund av att flyktingarna varit tvungna att vänta mycket länge på beslut.
På förläggningen i Oravais har man också fått ta emot ganska många som kommit dit efter att ha fått avslag i ett annat land.
- Enligt Dublinavtalet ska dessa personer skickas tillbaka till det land som först tagit emot dem.
Förhörsrutiner ändras
- Polisförhören börjar så småningom flyttas bort från polisen till Utlänningsverket, säger Hägglund. Men det går sakta. Det är meningen att det ska vara helt genomfört år 2004. Efter polisintervjun går flyktingen igenom protokollet med en jurist för att se om det finns uppenbara fel eller om man behöver göra tillägg. Tillägg kan förresten göras när som helst under behandlingens gång.
Det har på senare tid blivit svårare att söka asyl i Europa. Orsaken till det är Schengenavtalet.
- Har man fått inreseförbud till ett Schengenland så gäller det också för alla de andra länderna som hör till Schengenavtalet.
Vem är en flykting?
Enligt FN:s konvention om flyktingarnas rättsliga ställning är "en flykting en person utanför sitt hemland som har en välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk åskådning". Detta är egentligen en ganska snäv definition. I Arbetskraftsministeriets information i migrationsärenden konstateras följande: "Till exempel krig, naturkatastrofer eller fattigdom är enligt FN:s definition inte skäl, som berättigar till flyktingstatus. Man har erkänt att en förnyelse av definitionen i FN:s flyktingkonvention skulle behövas."
Kvotflyktingar
Det är viktigt att skilja på två slag av flyktingar: kvotflyktingar och spontanflyktingar. Kvotflyktingarna väljs ut av United Nations High Commissioner for Refugees (UNCHR) och de finska myndigheterna. En kvotflykting har beviljats flyktingstatus redan innan han kommer hit. I år har Finland en kvot på 750 personer. I Arbetsministeriets information om migrationsärenden kan vi läsa att UNCHR, bättre känt som FN:s flyktingkommissariat, har över 100 kontor runtom i världen. Huvudkontoret finns i Genve. Det nordiska regionalkontoret inrättades i Stockholm 1986.
- Det mesta är ordnat på förhand då kvotflyktingarna kommer hit, berättar Hägglund. Det gäller uppehållstillstånd, bostad, skola, daghem osv. Skälen för att få stanna i Finland är med andra ord redan godkända och avklarade.
Spontanflyktingar
För spontanflyktingar är läget ett helt annat. Det är människor som kommer hit och själva bestämmer sig för att söka asyl, varefter de finska myndigheterna reder ut deras ärenden. Vad läggs då in i begreppet asylsökande? Enligt Arbetsministeriets definition är asylsökande "en person som ber om beskydd och uppehållsrätt i ett främmande land. Asylsökandens flyktingstatus konstateras först på basis av det beslut som fattas i frågan om ansökningen. Man bör alltså undvika ordet flykting innan utlåtande avgetts".
- Vi har bara spontanflyktingar, säger Hägglund.
De asylsökande bor under väntetiden i olika lägenheter i Oravais. Förläggningen hyr idag 3.715 kvadratmeter.
- Vi strävar efter att varje familj ska ha sin egen lägenhet, säger Hägglund. Jag rekommenderar inte anstaltsboende.
Som mest har förläggningen haft 220 platser. Idag har den 150 platser, och antalet som bor där nu är ca 130.
- Vår förläggning riktar in sig främst på barnfamiljer, säger Hägglund. Vi har också eget daghem. Antalet skolbarn just nu är 34. De är i åldrarna 7-15 år. De första terminerna ägnar sig skolbarnen enbart åt språk. Sedan placeras de i klasser som motsvarar deras nivå. Barnens skolspråk är finska.
Förläggningen har egen skola
Föräldrarna går i förläggningens egen skola och de får välja språk, finska eller svenska.
- Ibland har valet varit ganska fifty-fifty. Förhållandet just nu är kanske 60-40, till finskans fördel, säger Hägglund.
De flyktingar som nu finns på förläggningen kommer från mer än tio olika länder. Många kommer från östeuropa, och på senare tid har också en hel del kommit från det gamla Sovjetområdet: Ukraina, Vitryssland, Tjetjenien osv.
- Det är ofta välutbildade människor som kommer därifrån, säger Hägglund. Människor som har tröttnat på det politiska systemet där.
Hur är det med sämjan mellan flyktingarna? De kommer ju från så många olika förhållanden och kulturer.
- Det kan finnas vissa spänningar ibland, konstaterar Hägglund. Man har sina rangskalor. På dem befinner sig till exempel afrikaner väldigt långt nere.
Nästan 1500 personer
Antalet registrerade flyktingar vid förläggningen i Oravais sedan starten 1991 har hittills varit 1455 personer, från 48 olika länder.
Den överlägset största gruppen, 548 personer, har kommit från Jugoslavien. Andra stora grupper - på mellan 58 och 98 personer - har kommit från Bulgarien, Iran, Polen, Slovakien, Somalia, Sovjetunionen och Turkiet. Av de 48 länderna är det 12 länder från vilka det kommit endast en person.
Hägglund
gammal i gården
Mats Hägglund har arbetat på flyktingförläggningen alltsedan starten. Han började som handledare. Senare blev han socialarbetare och biträdande chef. Men han har också varit lärare, och därefter var han 1997 med och startade Taberna, ett familjegrupphem för ensamstående barn. Sedan några år tillbaka, då Mats Löfberg slutade, är han chef för förläggningen.
Budget på
nära 10 miljoner
Oravais Flyktingförläggning är statsfinansierad via TE-centralen. Budgeten för själva förläggningen balanserar i år på ca 7,3 milj. mark och för Taberna på 2,5 milj. mark. Antalet anställningar på förläggningen är 11,5: förläggningschefen, en socialarbetare, en socialarbetare/handledare, en hälsovårdare på heltid, en hälsovårdare på halvtid, en lärare på heltid, en lärare på halvtid, en kanslist på halvtid och fem handledare. Dessutom finns i lågstadiet två lärare som är anställda av skolan för att ta hand om undervisningen av flyktingbarnen.
Tabernas personalstyrka är en biträdande chef, en socialarbetare, en kanslist på halvtid och sju handledare. Tyvärr har antalet barn minskat så mycket att Tabernas öde ligger i vågskålen. Det tycker Hägglund är synd, eftersom det är en av de enheter som fungerar bäst.
Nödvändigt
med vissa skyddsmurar
Hägglund tycker att arbetet är mycket intressant.
- Man kommer i kontakt med människor från många olika kulturer. Men arbetet är också tungt. Flyktingarna reagerar inte alltid så rationellt. Många mår dåligt, och många bryts ner under den långa väntetiden. Först är flyktingarna ganska uppåt och vill gärna delta i olika aktiviteter. Sen går de ner under "isen", för att så småningom komma upp igen. Det är tungt att bevittna.
- Som anställd bygger man upp vissa skyddsmurar. Annars skulle man inte klara av det. Vi lägger oss inte i flyktingarnas religiösa utövning eller politik.
Hägglund uttrycker sin uppskattning av det arbete som Margareta Smith-Edström, Rafael Edström och andra frivilligt engagerar sig i.
För att ta hand om oväntade problem utanför kontorstid har man på förläggningen bakjour, dit flyktingarna kan ringa. Hägglund betonar att man inte får ta för väl hand om flyktingarna. Då finns det risk för att de fort blir institutionaliserade.
- I London har man ett helt annat system, säger Hägglund. Det bygger mycket mera på frivilliga organisationers insatser. Här i Finland är det mera centraliserat och organiserat.
Idag ca 100.000
utlänningar i Finland
Enligt den statistik som Hägglund har tillgänglig skulle det i dag i Finland finnas ca 100.000 personer som har utländsk bakgrund. Av dessa är ca 18.000 flyktingar och ca 20.000 är ingermanländare.
Mats Hägglund betonar till sist hur viktigt det är att behandla alla flyktingar som individer. De är alla olika. Flykting betyder bara att det är fråga om en människa som lämnat någonting bakom sig och söker en annan tillvaro.
Sten-Göran Liljeström
(Bildtext: Mats Hägglund är chef för flyktingförläggningen i Oravais. Foto: Sten-Göran Liljeström